Kaffe på altanen, fåglarna kvittrar, en humla åker berg-o dalbana runt benen! Fantastiskt vad skönt det är med vår!! Det märks t.om på humöret!
För ett tag sedan diskuterade jag och min fina vän. Vi diskuterade om den gamla Lee. Den stora Lee! Många gånger har jag hört att de vill ha tillbaka den gamla Lee. Men vet ni, hon finns inte längre!
Den gamla Lee, som var "glad". En fasad jag byggde upp för jag hade accepterat mig själv! Trivdes jag? Nej! Jag ville inte vara stor! Det var jag helt enkelt!
Nu är jag inte stor längre! Nu trivs jag med mig själv! Nu är jag, JAG! Att psyket fått sig en smäll är inte ovanligt! Att jag fått diagnosen var tammefan på tiden! Jag har garanterat haft det länge!
Nu ska jag bara försöka lära mig att leva med den! Medicineras, hantera, försöka hitta en balans!